Pricken längst där borta är Sanna på väg hem från farfar.
Detta var i höstas.
Sjåpig som jag är- detta är sträckan jag släpper henne själv.
Ett barn som vrider styret när hon vänder sig om och tittar får nog vänta ett tag på längre utflykter...
P ligger fortfarande i soffan o lider. Inte kul men kanske bra att få vila upp hjärnan lite från stress.
Själv har jag svullna körtlar runt halsen (normalt?)och ett munsår som växer med il-fart.
Allmänntillståndet verkar lite myschligt men jag mår ju inte dåligt i övrigt. Konstigt.
För övrigt fyller jag 32 mogna år idag. Ja må jag leva.
32 år. GRATTIS!!! Åh, nej det hade jag ju missat... rackarns.
SvaraRaderaStor kram på dig i efterskott!
/T på kullen